Lördag idag, för er som inte visste. Det är fortfarande kallt här och inte så mycket har hänt. Vi har varit nere på stan och köpt en kabel till frysen och sen har Emmet och jag lekt elektriker så vi får hoppas att inte placet brinner ner inatt.

 Det är lite kul de där med sharing living.
Emmet och jag har ju varit kompisar sedan tiden då man hade addidas byxor med knappar ända upp till sidan och sockiplast på fötter i strl 29. Hon har garanterat sett mina värsta sidor, när jag går i sömnen och tror jag är en varg, när jag är för trött för att svara då hon pratar om viktiga saker, då jag alltid tänker tre steg för kort eller försöker skoja till det eller spela cool och allt slutar med att jag ramlar i trappan och tappar alla kassar med tomglas och slår knäet i stentrappan men är för tuff för att erkänna hur ont det faktiskt gör. När jag har varit på arbetsintervju på mcdonalds och skämt ut mig för resten av livet, då jag strulat till det mer än lovligt, glömt henne i dvärsätt, gjort mig skojjig på hennes bekostnad, när mitt kort inte funkar och hon får betala, då jag dyker upp utanför hennes lägenhet mitt i natten och kastar snöbollar på rutan för att jag är för trött för att gå hem till mig. JA, hon har då fått utstå en del plågor lille Emmet. Men jag tror hon har vant sig vid det mesta och säkerligen fått några lärdommar på köpet.
Efter såhär en vecka som sam-bos har jag kanske lät mig liiite mer om fenomenet Emmet.
Att hon är extremt artig visste jag redan " kan jag be och få.." eller " får jag koka kaffe.." är vanliga frågor från hennes sida. Och att hon är en riktig grubblare visste jag men att hon tänkte så förbannat mycket som hon faktiskt gör hade jag inte en aning om. Bara idag fick jag höra " jag har tänkt, om det börjar brinna här hur skulle vi då ta oss ut för de finns ingen brandstege. " Eller den här. " tänk om jag blir sjuk så jag inte kan gå på jobbet" Där har vi nog, dadadaaaa, våra olikheter.
Jag har aldrig varit i ett rum och tänkt tanken " om det börjar brinna, hur ska jag då ta mig ut" Jag tror jag aldrig har tänkt en förberedande åtgärdstanke i hela mitt liv. När skiten händer så ska man komma på något, är min melodi. Emmet vill ha en färdig genom diskuterad plan redan. Där har vi skillnaden, och också det som gör att magneterna fortfarande sitter ihop. Det + att att hon kan göra gott käk av en dö mygga och jag kan äta allt.   

Brunare brudar. 

va snäll med era  kåmpisar för utan dom så blir de inge roligt / Big Sis