hej
Dagen har redan börjat med en sweet reunion. Emmet is back in town, vilket får mig att känna ren och skär lycka!
Idag har vi laddat upp inför det nya året med ett par cider framför sex n the city, kvinnligare än så blir det liksom inte..
Senare väntar middag på Vibesgatee, vilket kommer bli trångt men koseligt. Därefter hemmafest hos strangers. Hoppas dom är snälla och roliga typer. Har man tur kanske man får se en fyverkeri eller två. Norrmännen har jag specifika fyverkeri-regler, så här smäller man inte hur som helst.
Vill önska er alla ett sjujävla gott nytt år!
godmorgon 3,0
Äntligen har jag börjat återhämta mig efter den långa resan. Jetlag har varit mitt efternamn de här dagarna men nu har det som sagt börjat ordna sig lagom tills jag ska vända på dygnet igen och inviga det nya året med några av mina absoluta favoriter.
Det är fascinerande hur fort nutid blir till dåtid och endast återstår som minnen. Fina minnen förvisso, men ändå.
THAILANDS MYSIGASTE:
långa samtal i poolen under stjärnorna
THAILANDS ÄCKLIGASTE:
kossor som går lösa. Hur rädd för såna som helst.
THAILANDS ROLIGASTE:
jag har skrattat så himla mycket så jag kan inte urskilja något. Men kaanskeeee.. nej jag vet inte!
THAILANDS TRÅKIGASTE:
kanske att vi kom en timme sent till massagen och fick mindre tid på oss.
THAILANDS FRÄNASTE: snorklingen, helt klart. Kunde inte ens i mina vildaste drömmar föreställa mig att det var sådär fantastiskt.
THAILANDS OFRÄNASTE:
trafiken - de åker runt hela familjer på små supersnabba mopeder. Oftast med småbarn längst bak, livsfarligt.
THAILANDS FULASTE:
"du Jenny, såg du inte luringen när jag visade röven under vattnet!?"
"va, nej?"
"åhfan, justja, jag var ju ovanför vattenytan..."
THAILANDS FINASTE: ungefär allt utom resturangköken
THAILANDS KONSTIGASTE: en fransman som tydligen blev förälskad i mig på flygplatsen i Krabi. Han frågade om jag ville smaka hans glass och väntade på mig när vi kom ut ur flyget. Inte för att jag är duktig på franska men hans detaljerade privata mail på facebook går att förstå med en liten gnutta fantasi och google translate.
Lite smickrad måste jag erkänna att jag är med tanke på att klockan var halvsju på morgonen och utseendet = en påse bajs.
Nu ska jag spela spel med en liten syster och sedan gå och handla lite nyårsmat! Fint deeeeeeeeeee.
mysilys
Ja mina vänner. På 40 timmar har jag lyckats åstadkommit såhär mycket. Skype;at med Sanna och hälsat på farmor och farfar. De pratade mer än någonsin och jag kanske borde ta det som ett tecken på att de får besök alldeles för sällan.
Hur som helst väntar middag och sedan mys med Christopher. Mysigt.
yez
Det roligaste av allt tycker jag är att hon köpte en hund. Hon såg en gubbe som misshandlade sin hundvalp, började gråta, blev arg, gick fram till gubben o sa " hörrödu, hur mycket ska du ha för hunden?" Och köpte den för 250 svenska kronor. Facinerande.
Jag kan inte låta bli att undra, ifall jag hade gjort samma sak i denna situation. Troligen inte, tråkigt nog.
Nu har alla "juldagar" passerat och här i norge är man inne på "romjulen"(mellandagarna) Det finns ont om arbete emellan mina upplärningsdagar på KIWI som går hyffsat, trots mina språkprobelm. Tiden går rätt segt och jag längtar tills Emmet kommer tillbaka så jag har någon att dela vardagens roliga och tråkiga ögonblick med, samt bjuda på en redig nyårsdrink!
I princip det som händer.
Inatt befinner jag mig ensammen på 70 kvm. Det är en fantastisk känsla faktist. Man kan röra på sig och svänga med armarna utan att slå i väggarna eller riva ner något eller krocka med någon. Ibland är det skönt med lite luft.
/ Big Sis
jag leever
Jag är hemma efter mer än ett dygn på resande fot. Kände mig ungefär lika fräsch som en påse bajs när vi anlände till Sundsvall i relativt god tid trots snökaoset. På något vis kändes det inte helt rätt med shorts, t-shirt och tygskor på fötterna men nåväl.
Jag har haft otroligt roligt i två veckor samtidigt som jag har vilat upp mig ordentligt. Solen har gett mig ny energi som förhoppningsvis gör så jag orkar med gymnasiet ett tag till.
Vi har legat vid poolen, fått sand i varenda kroppsöppning på stranden, fått saltvatten i ögonen, snorklat med nemofiskar, vandrat i djungeln med en guide, ridit på elefanter, ätit, skrattat, träffat nya människor och njutit av livet. Ganska fin kombo va?
Ni får ett lite mer ingående inlägg senare när jag hämtat mig efter alla tidsskillnader. Känner mig som lite borttappad på något vis.
puss
kan inte resa mig ur soffan
Julens bästa stund är då den är över.
Man ligger i soffan i pyjamas och slökollar på julkonsert på teven och det känns som en ultimat sysselsättning.
Man får tid att fundera kring saker och ting, som bak-tiden och fram-tiden.
Snart är det 2011. Och de som är övertygade om att jorden går under 2012 borde få lite panik ( jag är inte en av dom)
Detta året har innehållit många toppar och dalar.
Det bästa 2010
Alla dagar och kvällar med världens roligaste gäng
Alla dagar med världens sjukaste incest-klass
Att stellan flyttade in på konstapeln
Tatueringen
Storlien med brudarna
Amsterdam med Sebbe o Jos
Att jag fick jobb på coop
Alla fester med lillgömmorna
Tiden innan studenten
Studenten
Fallskärmshoppet
När jag vann över Emmet o Carro i bowling
Att Emmet och jag lyckades flytta lite
Att jag fick ett nytt jobb
Det sämsta 2010
Lindholms bortgång
Att jag bröt mitt eget motto
Mösspåtagningen
Studenten
Kompisar som flyttar
Att det blev så lite fotbollsspel
Att jobba som tidningsbud
Att vara arbetslös
Att inte kunna träffa kompisar och familj särskilt ofta
2011 känns onekligen spännande. Ny stad, nytt jobb och har man tur kanske man får en ny kompis.
/ Big Sis
dan före dan
Imorgon är det julafton! Och första gången jag inte spenderar den med människor jag delar blodsband med!
Mat har vi åtminstonde, den udda samlingen människor här i den lilla lägenheten, mat, alkohol, sällskapsspel värme och en teve. Fan där har ni receptet på en GOD JUL utan stress och onödiga dekorationer.
Idag jobbade jag på KIWI. Tror jag inom sinom tid kommer trivas som fisken i vattnet där. Norskar är ju så trevliga. Särskilt mot svenskar. Varför kommer de sig då att svenskar brukar vara särskilt otrevliga mot just norskar? FUNDERA PÅ DE.
Här får ni en fin bild på hur grön jag är nuförtiden. 
God jul till er alla.
/ Big Sis
JAHA
Spenderade natten på tåget ner mot sthlm, sovkupe som delades med 4 snygga grabbar- dock så jävla kallt att man trodde man sov utomhus i en snödriva ungefär! Fy fan.
Kom fram till sthlm vid ca 07.00, lite kall, men vid gott mod, man ärväl trots allt en luffare i själ och hjärta som inte lipar över lite kyla.
Min packning denna resa var högst intressant. 1 jävulst stor röd team sportia bag, i ryggsäck med världens tungaste dator,böker, lite mat och diverse på ryggen, en stor bagfullproppad med fryskäk från mamsen = TUNG. Samt en liten bögig handväska modell större innehållande böcker, vattenflaska, läppsyl och annat som rutinerade resenärer har med sig på färden.
Allt detta var ikke lätt att bära, även för en amazon som mig.
Hur som helst, i stokholm satte jag mig på närmsta fik och tog mig två rediga koppar kaffe samt en smörgås. Efter detta var humöret på topp, och jag hade tid att vicka på tårna tillochmed innan jag med stor möda begav mig mot nästa tåg mot Oslo, avgångstid 08.29.
Men ikke. När jag släpat alla mina väskor upp för trapporna till spår 11 och står där i kylan, redo att bege mig mot oslo så får man ju besked att det är försenat, 15 minuter. Tjurig som man är till naturen står man kvar. Efter 15 jävulst kalla långa minuter får man beskedet att det är försenat, 20 minuter till. Då gick jag in. Och tur det, för klockan 12.10 så gick tåget. I karlstad fick vi byta till buss eftersom vi var så försenade. Shit asså, in och ut med väskjävlarna för fjärde gången.
3 timmar senare så var man framme. En resa på ca 24 timmar. Herregud, nästa gång tar jag min cykel eller Emmets häst. That´s for shoooo.
Men nu är man här och så får det förbli ett tag framöver. Imorgon ärdet typ min första riktiga arbetsdag, och sedan fårvi besök av spanjorer här på Vibesgate och sedan är det julafton. Skumt liv man lever. Men roligt ändå.
hejhej / Big Sis
arkiv X
Av någon, jävligt konstig anledning fick jag för mig att logga in på min asgamla bilddagbok, eller BDB som man sa back in da days.
Ganska så fascinerande. Allt som jag och mina kompisar och bekanta gjorde, tänkte och skämtade om finns detaljerat och enkelt sparat i form av bild och kortfattad text till rätt datum och tidpunkt.
Fatta vilket arkiv!
Jag har nyss gått igenom första året på gymnasiet. Varenda fotbollsmatch som spelades finns noga nerskriven, vilket lag vi mötte, kort matchfakta, vinst eller förlust samt vilka som gjorde mål.
Varje fest vi va på, vad som hände på skolan, vad vi gjorde på fotbollsträningen, hur de gått på proven. Vardagliga tankar och jävligt oexotisk fakta finns noga samlad, i princip dag för dag.
Med ett knapptryck kan jag ta mig tillbaka till den 5 september 2007 och se vad jag hade för kläder på mig. Jag kan se vad jag gjorde på födelsedagen när jag fyllde 16, eller hur det gick när vi mötte Sveg den 8 Augusti sommaren 2008.
Ganska facinerande. Undrar om denna information kommer finnas kvar långt framöver?
Jag menar, om 25 år kommer jag kanppast minnas och kanske heller inte bry mig om vad jag sysslade med i mina ungdomsdagar, men att ha möjligheten att kunna blicka tillbaka - är de ju inte alla som har.
Våra föräldrar tillexempel, har kanske endast några suddiga fotografier på sina gamla kompisar. Resten existerar endast i minnet och minnet ändras ju hela tiden. Vi måste ju vara den första riktigt jävla arkiverade generationen. Rätt sjukt och även rätt co0lt.
Näe, man kanske borde försöka söva ner sig själv på något sätt ändå. Imorgon hänger jag och Lilla E igen, så då måste man vara på topp och med i svängarna!
Peace / Big Sis
hänger på håret
Dag 12 - i min handväska
Nä,någon sån har man ju sällan! Ner med skiten ( nycklar mobiler eventuella pengar osv) i fickan så slipper man eventuella väsktjyvar!
Att släpa runt på massa onödigt är bara så betungande. Man går saktare också om man ska ha en liten väska på ena axeln. Har man stora jackfickor ryms tillomed en liten banan! Vad mer kan man behöva till vardags?
Nu över till dagens fjortis fråga.
Mitt hår ser ut som en auschwitz fånges. Det har en sån konstig färg. Man skulle kunna beskriva min nuvarande hårfärg som en ikkefärg. Och såklart så är denna oexisterande dassiga hårfärg min naturliga. Like good intended.
Då finns bara ett att göra, ta till kemikalier.
Vilken färg ska de va då?
Ja här ser ni då alternativen. Fjortisblond, ganska rödhårig, jävuls jävulst mörkt nästan svart, klassiskt redigt brunt, mörka dreadlooks rastafaristyle, och på den sista lilla bilden- ikke-färgen som ser snyggare ut på bild än på huvudet.
Att deala med tuffa beslut är en del av livet.
Jag är kluven. Måste sova på saken.
Godnatt / Big Sis
men just ja
Är speciella dom.
4 stycken Bergvallare made of samma skrot och korn är vi.
Den äldste, min käre bror med ett hjärta av guld och ett huvud fyllt av rosa fluff är en av världens snällaste personer. Som barn klättrade han i alla träd som fanns på gården, hade smeknamnet "Böleskräcken" körde skoter fast han brutit armen, fastnade med fingret i en bilfälg så brandkåren fick rycka ut, spelade fotboll i träskor oh slängde mig nerför slänten om jag vann ( vilket jag alltid gjorde), lurade mig att jag hade ett hästhjärta, missbrukade oboy framför barntrean, satt sönder en tvättkorg per eftermiddag, uppfann den anrika leken "boll i trappen" samt cyklade utan att hålla i styret, lärde mig skjuta slängbella, byggde 3 varv runt huset med gem, gick runt i coola FUBU kläder, och drog hem jävulst konstiga brudar. That´s my bro, eller åtminstonde så var han sådär när han va yngre.
Jenny, eller Jb som vi säger, är och kommer alltid vara familjens bebis. Som liten vägrade hon kamma sig, tvätta sig och allt annat hygieniskt. Hon stod mer på händer än hon stod på fötter, var inte rädd för att högt och ljudligt höja sin hesa stämma ( knutor på stämbanden) för att säga eller sjunga något, ibland på auktion, ibland på möten på bygdegården. Förutom detta intresse var hon en hejjare på skidåkning och kallade sig själv för lill-norsk. Jenny och jag lekte allt ifrån "lortgris och fina damen" till shlagerfestivalen i badkaret. Utöver detta spelade vi fotboll, h e l a t i d e n. Förutom då vi hade uppehåll då Jenny klantat sig och brutit armarna..
En miljon år efter att allt detta ägt rum föddes Erika, och ingenting vartsom förrut! Erika gillar att leka med sina dockor Bosse, Maria och Melody. Hon gillar att gunga, äta glass och titta på scoobyDoo. Hon äger ut de flesta på 5 kort och löjliga familjen, och jag är övertygad om att Erika en dag kommer göra något så coolt att alla vi andras insatser i livet kommer blekna i jämförelse. Att jag ställer höga krav på henne? Aldrig i livet, vissa människor föds med större tillgångar än andra och då förtjänar de även ett häftigare öde.
Det var syskonen Bergvall det. Som idag befinner sig på lite olika destinationer. Jenny i Thailand/ östersund, Micke i Umeå, jag i Oslo, och Lilla E i hammarstrand, även om hon i fantasin bor i thailand nästan jämt..
Trots detta så känner jag stor samhörighet med mina blodsbröder och systrar som växte upp i de röda huset i den stora skogen. La Liga.
/ Big sis
tillbaka
Sköldpaddorna ser ut att leva och frodas, och allt är på många sätt rätt oförändrat. Dock har Jenny hängt upp fula julgardiner,men hon må väl få pröva sig fram i livet hon med.
Ska bli väldigt skönt med några dagar på hemmaplan igen.
Dock kan man ha olika uppfattningar om vad som är hemma. Min resa blev lite spontan så Emmet och jag hann inte säga hej då.
Hon ringde när jag satt på tåget och frågade " Men när kommer du hem igen då? Jag är påväg hem nu ju, sa jag. " Nä men när kommer du hem-tillbaka hit?"
På tisdag.
Nu ska jag anstränga mig för att kommaihåg att man inte får dricka vatten. Det är svårt!
/ Big Sis
ÅKER HEM
Och just därför bokade jag mig nyss en liten biljett som kommer ta mig från Oslo City till Östersund igen tills imorgon bitti. Det känns rätt bra.
Bra timing att vårt hårt upplagrade kaffe förråd börjat sina lagom tills nu, samt att jag kan köpa på mig lite smågodis tills jag återvänder för att fira min ensamma arbetarjul.
NE, så nu borde jag packa i och med att tåget går om någre timmar!
VI SES
måndag
Här i sunk Oslo finns bara rum för två outfits.
Hemma går jag iklädd mjukisbrallor och tjocktröja för att spara lite på elräkningen! Ska jag lämna lyan för att gå på tillexempel en intervju eller liknande så drar man helt enkelt på sig ett par jeans.
Ska man iväg på jobba så är det arbetskläa som gäller så då är det bara att dra på sig de svarta sliskbyxorna med tillhörande vitskjorta och väst om man har riktigt otur.
Så ja, så snygg är man när man bor så här. Tid för eventuell tid att spana in sig själv framför spegeln finns inte då tre tjejer delar på ett badrum med tillhörande 1 spegel. Jag tror det är nyttigt.
Man drar liksom bara på sig klädval 1,2 eller 3 beroende på situation och sedan bryr man sig inte så mycket mer om det.
Idag är det luciadagen. Funderade på att kliva upp tidigt och svepa in mig i ett lakan och sätta ett ljus i en gammal ölflaska och lussa lite för Emma och Emmet, men var så jävulst trött så det fick vara.
Idag har jag inte varit så kjempeflink. Ringt personalhuset och snikkesnackat lite, tränat, och tittat på film med roomisarna. Samt laddat lite mentalt inför morgondagens möte med han som eventuellt blir min nya chef. Om jag inte får jobbet kommer jag må jättedåligt för att jag inte vet vad jag ska ta mig till då. Och om jag får jobbet kommer jag må jättedåligt över allt ansvar och allt jag måste lära mig. Kluven.
Men mest av allt idag har jag sörjt att jag missade när Erika sjöng " salta Lucia " idag på dagis. I två år har dagis luciatåget varit lite ev årets höjdpunkt för mig. Att jag fick höra generalrepetitionen på skype igår var inte alls samma känsla. snyft. Imorgon är en annan dag, och för alla som bryr sig så är lille Jenny spenny framme hos farsan i kao lanta eller vad det hette.
/ Big Sis
söndag
Som alla andra Svennebanan människor så är jag ju inte troende, men jag tror på "nånting"
Jag fascineras slash äcklas av människor som tror på något tekniskt obevisat så hårt att de skulle kunna säga upp bekantskapen med sina barn ifall de valde att inte följa deras tro.
Jag tror inte på något så mycket. För jag ändrar mig hela tiden. Jag tror inte på någon befentlig religon utan skapar mig en egen filosofi istället.
Och precis som mig är den väldigt förändringsbar. Huvudsaken med den filosofin är att man inte är hungrig och att man försöker att leva så att man vågar se sig själv i ögonen en gång om dagen och känna att man är en bra person. Andligt va?
Denna dagen har varit en typisk söndag.
Vi har varit här i över 3 veckor nu och vardagen börjar liksom smyga sig på en. Sov länge as hell, klev upp och drack en kanna med kaffe och tittade på tv4play på gårdagens avsnitt "Så mycket bättre" med lille Emmet. Satan vad bra det var! Satan vad jag älskar Dileva och Lasse berghagen är hur härlig som helst och jag är seriöst kändis kär i petter. Tråkigt att det var sista avsnittet. Snyft.
Sedan har jag varit ute och sprungit en förjävla skön runda på frogner. Efter det duschade jag i iskallt vatten, eftersom vi kört tvättmaskinen idag förstår ni. Efter detta gick Emmet o jag ute och handlade lite diverse, och när vi kom hem hade vi ett litet rejs med baka, laga mat, koka kaffe och massa annat!
Och imorgon är det måndag igen. Hamsterhjulet rullar igen.
förvånas över att samtalsämnena håller 24-7.
/ Big Sis
nattugglorna på vibesgateeeeeeeee
Klockan är 01.15 och jag har precis kommit hem från jobba.
Eller hem kom jag vil 12.25 men eftersom vi har lite nyckelproblem nuförtiden så tog det ju några minuter att ta sig in i själva huset med! Skammen när man står där, i snorgröna arbetskläder, trött och svettig utelåst på gatan omringad av människor i klackskor, läppstift och snygga kostymer, då man alldelse för sent på natta tvingas plinga på alla grannars portklocka i hopp om att någon och är vaken och kan släppa in en. Tack och lov, så tog jag mig in.
Nu är det bara att vänta. Först och främst, vänta på att Emmet pallrat sig hem från sitt jobb så att alla blir insläppta i huset så vi kan sova.
Sedan vänta på det lilla mötet med Kiwi chefen på tisdag för att se om man får någon anställning eller inte! Efter ikväll vet jag verkligen inte, om det gick vidars bra eller vidars dåligt? Ingen mening att spekulera, bara att hålla en tumme eller tvååååååå
/ Big Sisssssss
nervös 2,0
Nu hörs nog mitt hjärtas slag hela vägen till Kina - så nervös är jag. Kanske inte för tågresan, den känns ganska självklar, men att hitta på rätt ställen i rätt tider. Jag får nog sätta koppel på Ellinor så hon inte ska in i alla taxfree-affärer. Ja, så får de nog bli. Jag har sådan handsvett att det är svårt att skriva för att händerna glider så mycket, mysigt för mig va?
Såhär såg jag ut på Malta i somras. Jag lärde mig massor där. Exempelvis att man alltid hittar fram om man vågar fråga, man klarar sig utan att duscha i tio dagar innan man kräks av sin egen lukt osvosvosv.
Mamma talade om att det är dödsstraff på narkotikainnehav i Thailand. Det kan vara bra att veta!
Nu åker jag strax. wihoooooooooooooooooooohoho
dag 09 - min tro
Ja min tro...... Jag vet inte riktigt vart jag ska börja?
Jag bad aftonbön hela min uppväxt, ni vet - gud som haver barnen kär, se till mig som liten är, var jag mig i världen vänder står min lycka i guds händer lyckan kommer lyckan går du förblider fader vår amen PS. här kommer min egen bön, jag hoppas att jag får en häst eller kanske ett TVspel och att min farfar aldrig kommer dö"
Ungefär sådär lät det när Jenny Bergvall, 5-10 år bad aftonbön.
Medan jag växte upp började jag inse att jag inte ville lägga min lycka i någon annans händer, och inte heller skylla min olycka på någon.
Sättet jag handlar på och valen jag gör är bara mina, så Gud tror jag inte på längre.
Jag har trott på tomten också. Det slutade jag med när jag började förstå att morfar alltid gick och köpte tidningen när Tomten kom. Kanske fanns det ett samband.. Hmm. Jag beslutade mig för att känna på skägget och ja - ni kan gissa vad som hände (det satt fast som berget och det hoppade upp en tomtenisse ur en julklapp medan "O Hegla Natt" spelades på gramofon, rätt gissat!!!)
Nuför tiden tror jag mest på mig själv. Jag tror på att jag kan göra saker jag vill, jag tror att jag lyckas med diverse galenskaper jag tar mig för. Exempelvis flyga till Thailand utan mamma. Ni kan ju hålla en tumme åtminstone!
japp
Sekunderna när jag i 200 km/h föll fritt från en höjd på 3000 meter var magiska. Jag föll genom dimmiga moln, gjorde tre volter, sträckte ut mina armar som en fågel, kände luftmotståndet mot ansiktet och suget i magen i ungefär 20 sec innan allt stoppades upp med ett litet ryck,och jag såg hela östersunds och storsjön med omnejd som ett litet pytteland med skog och vatten. Sedan gledman mest, kikade på utsikten. Men fallet - det ögonblicket var oförglömligt. Och adrenalinkicken efteråt var sweeeeeeeet.
snygg dress fick man ha till på köpet! Dagen idag då, känns också lite spännande! Provjobb står på schemat. Sköter jag mig idag så har jag ett bra arbete sedan. Så jag erkänner att jag känner en viss press. Går det åt hellvette så går det åt hellvette, och då kastar jag mig in i jobbsökarkarusellen igen. Vilket jag inte vill. Jag vill jobba, på det här jobbet.
Verkligen.
Därför planerar jag att vara på topp.
/ Big Sis
hejdoo
Såhär brun hade jag tänkt bli under de närmaste veckorna. Jag överlåter uppdateringen till Sanna men eftersom hon är så otroligt upptagen jämt (läs:lat) så får vi se hur det blir med den saken.
Nu ska jag packa det allra sista i min väska och sedan åker jag till Östersund, tar tåget till Stockholm och vidare till Amsterdam. Amsterdam-Bangkok, från Bangkok till Krabi och vidare ut till ön vi ska på på, Koh-Lanta.
TA HAND OM ER SÅ LÄNGE! PUSS
ett ögonblick
Som ni vet är jag inte så mycket för kärlek, men det var just den här sommaren när nätterna var ljusa och himmlen blå som det hände.
Vi vandrade centralgatan fram mina tjejer och jag. Varsin glass hade vi såklart i näven också, det var ju trots allt sommarlov. Då såg jag en helt plötsligt en kille på skateboard som jag inte kände igen. Redan på 50 meters håll började hjärtat slå dubbla volter och handsvetten bara rann.
Vi var alla nyfikna på den nya tillgången men ingen vågade ta kontakt. Plötsligt kom han fram och frågade vart cykelaffären låg, på norska.
Vi blev lika förvånade allihopa och stammade fram ett "r--r-r-rakt fram o-och till v-v-änster" och han tackade så hjärtligt. Hans ögon var ärligt blå, håret blont och ruffsigt och han hade fräknar på näsan.
Hur som helst så slutade sagan med att vi var och badade och pussades på en brygga i solskenet innan han åkte tillbaka till Norge.
Om jag ska vara helt ärlig så tittar jag på honom på facebook minst en gång i veckan och ännu mer på hans fula flickvän. :@
Nu ska inte jag sitta här och vara sentimental utan packa ner det allra sista i resväskan. I Koh-Lanta har de haft 31 grader idag - känns lovande, inte sant?!?!??!
lasse lasse stefanz är vårt gäng
Dag 7 - min bästa vän.
Har någon kommit med glass till dig när du har varit förkyld, tagit dig i famnen när du gråtit som ett barn utan att bry sig om att det blir snor fulla tröjan? Har någon diskat din disk så att du ska ha tid att träna till ett prov, eller har du skrattat med någon tills ni båda får kramp?
Malin Elisabeth Arvidsson heter tjejen som känner mig utan och innan, framåt och bakåt. Vi har gråtit, skrattat, slagits, bråkat, samarbetat och kämpat tillsammans. Hon har stått vid min sida som en trogen hund genom alla dessa år och det är jag hemskt tacksam för.
Den här snyggingen heter Madeleine och vi lärde känna varandra alldeles nyss egentligen om man ser saker och ting i ett lite större perspektiv, när vi började skolan närmare bestämt. Första dagarna satt vi i varsitt hörn av klassrummet och helt plötsligt satt vi på Pause över en fika.
Sedan dess har vi mer eller mindre suttit ihop, min fina Madeleine och jag.
PUSS JENNY
the spännanade life of ...
Det var mörkt när jag vaknade imorse men humöret blev genast bättre när jag insåg att jag hade fröken Nilsson vid min sida. Jag hoppade ner ur sängen och stökade fram frukost medan hon klev upp, vi klädde på oss, kikade på julkalendern medan vi käkade och sedan borstade vi tänderna i ljummet vatten och knatade iväg till skolan.
Väl framme hade vi en engelskaredovisning som inte var direkt planerad men som med en gnutta humor gick alldeles briljant ändå. Det var meningen att Madde skulle klä ut sig till skidåkare men hon bangade i sista sekund eftersom det skulle förstöra hennes frilla. Om ni har lust kan ni gå in på hennes blogg och lämna en liten söt kommentar där det står BANGMADDE, det skulle hon säkert uppskatta.
Vi skrattade oss genom förmiddagen och till lunch åt vi som sagt pasta. På eftermiddagen slogs vi lite grann precis som vi alltid brukar göra på torsdagar och sedan blev vi sams. Jag genomled ett muntligt italienskaprov och klockan halv tre till klockan fyra gick jag på stödmatten eftersom jag har prov imorgon.
När jag kände mig redo gick jag ner på Forex och köpte pengar för mina pengar. Tog en snabb sväng på Lindex men alldeles för många traumatiska minnen dök upp så jag var tvungen att utrymma lokalen. Delade några kloka ord och skratt tillsammans med mina vänner Ellinor och Thilde tills Madeleine ringde och pratade om VIP-biljetter till rut m.flera-öppningen. Spännanade tänkte jag och reflekterade inte alls över det faktum att jag som vanligt skulle få stå ensam utanför omklädningsrummet...............
Klockan 7 återvände jag hem och inom en halvtimme dök Malin upp med clementiner och hjälpte mig med matten. Nu har jag packat lite inför morgondagen då jag åker hem till Hammarstrand och nu tänkte jag gå och sova!
puss & godnatt
loveeeeeee
Dag 5 - vad är kärlek?
Ja mina vänner, vad är väl egentligen kärlek?
Jag frågar er för att jag egentligen inte vet. Jag tror inte på sådant och kommer nog heller aldrig göra. (Aldrig är en lång tid, jag vet, jag kanske hinner ändra mig)
För andra vet jag att kärlek är puss och kram, mys och gos, bus och lek, flirt och tjus. Man förlitar sig så hårt på en människa - att någon ska fånga om man faller - att man ändrar sin relationsstatus på facebook och har egenrätt på varandra. Pojkvän och flickvän.
För mig är kärlek i nuläget när jag känner att allting är på plats. Alla mina vänner mår bra, skolan rullar på som den borde och jag klarar av vardagen med ett leende som jag verkligen menar samtidigt som jag har energi över till att träna.
En lång promenad i skogen medan solen går ner mellan bergen tillsammans med en fin vän vid sin sida är egentligen allt jag behöver, så jag antar att det är kärlek.
tjena
Det är underligt hur fort tiden går när man tänker efter. Idag är det precis ett år sedan jag befann mig i den här bilden och den här situationen. Det borde betyda att det var tre år sedan Sanna gjorde det.
Här får ni en tjusig bild på två av årets nobelfirare också, för det är det man gör - firar Alfred Nobel genom en flott lunch med servering av lärare och personal från skolan. Gamla fina Andersolofskolan.
Och till vänster har ni min fina gamla Sofie som fyller hela femton år imorgon.
Grattis mitt hjärtegull.
NU SKA JAG RÄKNA MATTE, HEJDÅ.
tjohoo
WOHOO vad intressant för er att få veta något om mina finfina matvanor!
Började givevis frukosten med vaniljyoughurt och min alldeles egna flingmix med massor av goda råg och veteflingor, bananchips och diverse nötter och russin. Fortsatte med rivna morötter och ett glas vatten samt något som skulle föreställa pasta med paprikasås till lunch och till middag har jag ätit massor av vaniljtryffel och andra tilltugg som delades ut på VIP-invigningen på Rut m.fl. Gratis är bäst, kom ihåg det.
jenny
kåmpis
Dag 7 - min bästa vän.
Min bästa vän, sitter i skrivande stund bredvid mig i soffan, sjunger three doors down - here without you, och tittar på helkonstiga youtoube filmer. Samtidigt slänger hon ihop en tjockpannkaks smet låter hon mig deala med hennes kärleksproblem på facebook. Nu meddelade hon precis att hon tänkte kolla på filmen " asiater gör en nytolkning av vågen" och kommenterar det hela med " asiater som ska ju hela tiden vara så jävla avancerade"
JA, för er som inte fattat så är mina bästa vän Emmet.
Emmet är en liten spjuver med alldeles för stort hjärta och för mycket tankar.
Jag är övertygad om att hon är en av världens snällaste människor, vilket inte alltid är till hennes fördel. Vi har hängt ihop på rikgtigt sedan i åttonde klass ,och det roligaste med Emmet är att hon aldrig blir förutsägbar. När man tycker att man känner henne utan och innan och kan läsa henne som en öppen bok så säger eller gör kvinnan något helt oförutsägbart och en helt ny sida av Emmet visar sig.
Jag har många underbara vänner men Emmet är ändå lite mer speciell än alla andra härliga prissar. Hon finns liksom där, i alla väder, utan att ifrågasätta ställer hon upp och utan att döma får hon mig att skratta då allt gott åt pipsvängen.
Nu är pannkakan klar, säger hon " sanna, vi har skapat vårat eget land!" Antar att pannkaka svällde upp. Nu ska vi spisa!
/ Big Sis
INGEN NOSHÖRNING
Det var en mattelektion, sekunderna gick sakta när skämtet plötsligt kom flygande till mig.
Vad är en fyrhörning minus tre?
EN ENHÖRNING, HEHEHEHE.
Det som var nästan ännu roligare var att min mattelärare gissade fel och sa noshörning..
dagen idagen
Dag 6 - MIN DAG
Den ena dagen är inte riktigt den andra lik här. Nya jobb,olika ställen nytt folk osv. Men just idag så såg dagen ut, såhär:
Vaknade av att klockan ringde så fint klockan 6. Masade mig upp och såg att Emmet den morgonpigga saten redan satt o soffan framför ett avsnitt sex and the city och hinkade kaffe.
Jag rejsade in på toaletten och förfasades i exakt 0,5 min över mitt utseende medans jag sköljde kallvatten i ögonen i ett försök att vakna till liv.
Jag drog på mig de svarta finbyxorna och knäppte den vita skjortan som fortfarande lyckats vara någorlunda vit, drog en kam genom håret innan jag slog mig ner i soffan med kaffekoppen och microgröten i samma sekund som Emmet reste sig upp, tog på sig mössan och gick till jobbet.
Efter 10 minuters grötslaffsande vaknade Emma nr 2 och efter några minuters fixning begav vi oss både mot trikken.
Där trängdes man med diverse snoriga barn, stressade affärsmän och de mest spännande av allt KONTROLLANTER. Lite av en kick i vardagen. Någon dag ska jag börja betala för lokaltrafik. Samma dag som jag börjar skita guld.
Hittade till nya tillfälliga jobbet nästan på direkten, gick in och morsade på de som jobbade där, ställde mig och gjorde det jag skulle. Vilket inte var så mycket.
Från 08.00 -16.00 stod jag i garderoben på kongressen och hängde in en och annan jacka, päls eller väska. Men det var dött som i graven, så mestadels stod jag och snickesnackade med en söt tant som också jobbade där. Under dessa timmar han vi diskutera vad hon skulle ge sina barnbarn i julklapp, hur norskarna firar lucia, vem av gästerna som hade snyggast jacka, om gutterna ska bjuda jenterna eller inte, ciggmärken, norge vs sverige, skvaller om kungahuset, självmordstatistik, samt vilken av vakterna som var snyggast. Mycket mysig dam. Och kanske världens enklaste sätt att tjäna 130 spänn i timmen. Känns nästan olagligt.
Klockan 16.00 gick jag långa karl Johan hem,samtidigt som jag åt en banan.
I hemmets trygga vrå möttes jag av både Emma och Emmet, som även de nyligen kommit hem från sina kneg. Vi pratade om dagen och fick oss ett gott skratt när Emmet förklarade vad hon sysslat med förolagligheter. Under tiden slängde jag på lite spaggevatten och tog fram köttbulls ur frysen och när allt nästan var klart så gick ström jäveln. 3 gånger.
Maten hann bli hyffsad klar och vi satte oss på bäkarna i köket och käkade lite i skenet av kylskåpet vars dörr vi var tvungen att ha öppen för att se att man inte petade gafeln i ögat på någon.
Efter den underbara måltiden gav vi oss ut i trapphuset föratt ta itu medel problemet, knackade på hos en granne och har nu insett och tillfälligt åtgärdat så vi kan ha en lampa tänd och se julkalendern åtminstonde.
Så ja, nu sitter vi i soffan och inväntar med spänning det 8:e avsnittet.
Det var denna dagen det!
/ Big Sis
Micke är bäst..
Tänk vilken nytta man kan ha av sina gamla kunskaper! Idag exempelvis fick den här goa mannen på bilden, Magnus Huss, som jag känner sedan mitt sommarjobb, hjälpa mig med ett arbete om exogena processer. Tack så hjärtligt för det.
Förövrigt har dagen gått oootroligt långsamt. Befinn er på skolan klockan 9 sa våra lärare men vi hade lektion först klockan 1. Vi skulle finnas på plats för att mingla..............
Hur som helst kom jag på världens roligast
tycker jag känner mej litte utanför därför tycker jag att bloggen borde hetta syskonen Bergvall.. Har massa kul och intressanta saker som man borde dela med sej av.... Nä Fuck off !!.. La liga nr 1 and oney.. Micke..
Slit den med hälsan
easy
Äntligen en sak jag vet svaret på. Detta är lätt.
Innan vi fick lilla E så visste jag inte hur mycket en annan människa kan förändra ens liv. Bara så där från en dag till en annan.
/ Big Sis
HJÄLP
Det är inte länge kvar nu kompisar. Närmare bestämt fyra dagar kvar tills vi sitter på ett tåg påväg mot Sveriges huvudstad Stockholm och därifrån ska vi på något sätt krångla oss vidare till Thailand.
Vi kommer passa in som fisken i vattnet, tror inte ni det?
måndag
ÅH fy fan vad spännande nu sitter ni som på nålar va?
Håll i hatten nu då.
Idag har jag ätit:
HAVREGRYNSGRÖT
KAFFE gånger 2
1 KNÄCKEBRÖ
2BIFFAR
POTATIS O MOROT
VATTEN
KAFFE gånger 2
1 BULLE
EMMET´S SPECIAL PAJ MADE OF FRYSENS INNEHÅLL
1 PEPPARKAKA
Evntuellt åt jag 1 knäckebrö till också. Jag har liksom en regel att jag brukar äta minst 2 om dagen men jag minns inte riktgt om jag hann idag.
Imorgon blire äventyr. 3 arbetsintervjuer varav den ena är en andra date med snyggchefen. Då jävlar ska jag koppla på charmen.
Resten av veckan blir det arbete på kongressen med att stå i garderoben. Det är ungefär det som hender och skjer den här veckan.
hoppas ni har de bra och äter ordentligt. / Big Sis
satans helvete
Ibland överskattar man sina kunskaper, exempelvis när det gäller byggning av pepparkakshus. Ni kanske ser bilden.
Nu har jag iallafall köpt pepparkaksdeg för 40 kronor och alltihopa ligger i sopkorgen. Bra investerat.
PEPPARKAKSDEG fooo shoo
Tydligen inte nämnvärt, men eftersom klorhalten i vattnet har ökat kunde jag få äran att köpa ett neutraliseringsmedel endast för 349 kronor.
Bite me, tänkte jag och sprang hem och bytte vatten till de små liven, diskade, städade och nu sitter jag här och inväntar två snygga tjejer för lite pepparkaksbak. Har redan börjar på degen, befinner mig alltså i paradiset
ett halvt år
Tiden tickar på, men du fattas oss ändå. 
dag 3, mina föräldrar.
LOVE YOU LOVE YOU LOVE YOU LOVE YOU LOVE YOU
När de här två festliga personerna valde att bli tillsammans för tusen och åter tusen år sedan resulterade det i fyra barn. Micke är äldst, sedan kommer Sanna, jag och allra sist sladdisen Erika.
Min mamma är till vänster. Hon har på ett ytterst smärtsamt vis gett mig liv och det kan jag allra tacka henne tillräckligt mycket för. Min mamma vet precis hur jag fungerar och känner mig nog bättre än någon annan i hela vida världen. Hon har tröstat mig när jag varit ledsen, pushat mig när jag har behövt det och varit rasande på mig när jag har förtjänat det. Min mamma bor med sin kille, (ha ha ha) man, gubbe (?) Sören oftast, men han har ett eget hus och hänger där ibland så jag får ha henne för mig själv. Hon jobbar på en skola och tycker om att vara ute.
Min pappa är egentligen inte bara min och mina syskons, utan "pappa" till ett helt samhälle.
Han har ett par företag och hoppar alltid in i nya projekt innan de gamla är avslutade, vilket resulterar i att han alltid har massor att göra och att ingenting någonsin blir färdigt.
Han är en man med ett stort hjärta och ett glatt humör. Han bor med sin sambo Monica men för tillfället är han i Thailand.
päronen
Som alla andra barn så har jag en mor och en far. Åsa och Per. Namnen passar ju fint ihop, men som personer så var de kanske inte himmlens perfektaste par.
I hela mitt liv har jag hört att jag är lik mamma. Till utseendet och till sättet och på alla andra vis. Jag har aldrig hållt med om det, men på senare å har jag börjat insett att jag nog är lik mamma, att jag nog kommer bli ganska precis som mamma och att jag lyssnar på mamma väldigt väldigt mycket mer än vad jag egentligen vill erkänna för någon.
Tur då att hon är cool. Mamma kan springa fort och länge ( inte lika snabbt som mig dock) hon kan skriva och hitta på sagor och berätta dem på ett sätt som gör att alla vill lyssna. Hon kan skotta snö lika bra som tre starka karlar, lagar god mat, och har alltid något smart att säga när man behöver det. Och framförallt så ställer hon upp för sina barn på ett sätt som gör att man egentligen inte har behov av någon fler förälder. Behöver fotbollslaget en tränare så rycker hon in - världens bollrädaste person. Och om inte mamma hade lånat ut kosingen till depositionsavgiften på lägenheten häri Oslo så hade jag fortfarande bott i Östersund och varit ett deprimerat tidningsbud, tillexempel.
Pappa då. Han är ju också festlig på sitt eget vis. Om jag ska ta de saker jag beundrar pappa för så är det hans förmåga att prata inför människor, bjuda på sig själv och att han vågar plocka uppliftare från ryssland trots att han inte kan kommunicera med dem.
Fan undra på att man blev som man blev.
/ Big Sis
l
bröö
Den här bilden symboliserar oss tre ganska bra. Två är snygga och jag äter bröd. Men inte är jag bitter för det.
Hur som helst har jag precis börjat återfå känsel i mina fötter efter en heldag på Jamtli och en mysig julmarknad. Jag har klappat fina hästar, kollat på gulliga små tanter med hucklen och inhandlat mig brända mandlar såklart. Jag fick även med mig en kylskåpsmangnet hem och på den står det "När allt känns hopplöst, ring mamma" och det funderar jag på att göra nu eftersom jag missade bussen jag tänkte ta hem till Hammarstrand för att packa ihop lite till Thailand.
heeey
Dag 2, min första kärlek.
Jag vet inte riktigt vad jag förväntas skriva. Min första kärlek med fjärilar i magen och handsvett har aldrig infunnits sig eftersom jag aldrig har tillåtit mig själv att känna så. Jag kan tycka att kärlek är gulligt på håll, men när den kommer i närheten av mig själv så flyr jag. I nuläget äcklas jag av tanken att någon skulle ha kontroll över mig och hålla handen på stan, jag trivs bäst med mig själv.
Min första och eviga kärlek (hehe) heter Christopher Eriksson. Han har alltid fått mig att känna mig fånigt nervös och fnissig. En gång i tredje klass blev vi ihop, men eftersom jag redan då kände att jag inte var någon förhållandemänniska la jag en lapp i hans bänk om att jag ville göra slut redan efter en vecka.
När jag fyllde år fick jag en Lacoste-parfym som fortfarande har en hedrande plats på mitt skrivbord i utbyte mot ett kort på mig när jag spelade fotboll. Charmigt va?
I nuläget bor han i Malmö och går i skolan. Vi har kontakt lite nu och då, när det har hänt nåt eller man bara behöver prata av sig.
Det gör faktiskt ingenting att det inte är så ofta, för jag vet alltid var jag har honom.
aha
Ikväll har vi jobbat på olika ställen. Emmet på en privat hemma fest med en kock som hette Dimitri! Jag på Oslo spektrum Aha konsert. För första gången blev jag ingekänd i Oslo, och för första gången tabbar jag mig, skönt.
Jag står i baren längst bort, alltså har jag ungefär ingenting att göra stora delar av kvällen. Dock kommer en snygg relativt ung mörkhårig kille,passerar första tre kassor och kommer bort till mig varpå jag säger "hej" Han säger också "hallå" = norrmän. Svenskar=hej, norrmän= hallå.
Hursomhelst. Det som utspelar sig följande skyller jag dessa faktorer på. 1 - min dåliga hörsel. 2. Aha som spelade så jävla högt. 3. Att han pratade otydligt. 4. Att jag fortfarande är dålig på norska.
Snygga killen frågar mig om jag bor vid Vivekes. Det gör jag ju. Men jag trodde han frågade om Viveke jobbade! Så jag säger, " nej det gör hon ikke" Han säger "Vic?" (jag bor bredvid affären Vic också) Varpå jag tror han vill ha tag i någon som heter Vic. Så jag säger, " nej han är inte här ikväll". Snygg killen skakar på huvudet och säger "öl" Det förstår jag åtminstonde. All denna konversation skedde på ungefär 1.min.
När killen fått sin öl och gått iväg så tar det exakt 20 minuter innan det går upp för mig vad han egentligen sa.
Klantigt. Och konstigt. Har Emmet och jag fått en spion i hälsenorna? Och har han isåfall en lika söt kompis åt Emmet? Alla dessa funderingar.
Nä, nu ska jag borsta tänderna och bära Emmet till sängen. Tur att jag har lite muskler innanför mjukdelarna. Annars skulle lille Emmet ha konstant ryggskott så ofta som hon somnar i soffan.
Godnatt allesammans / Big Sis
you can't play on broken strings
Kan inte du också göra den där listan, frågade Sara, och givetvis kan jag väl göra det såhär på kvällskvisten när Johan och Stoffe efter en timmes intensiv kurragömma på 47 kvadrat lämnat mig ensam igen.
Själva tanken är att jag ska skriva ett inlägg varje dag i 30 dagar. Det kommer jag sannerligen inte lyckas med, speciellt inte med tanke på att jag åker till Thailand om 5 DAGAR, men man måste ju börja någonstans.
Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 - Mina ambitioner
Dag 30 - Ett sista ögonblick
- presentera mig själv
"Hej jag heter Jenny, jag gillar att umgås med kompisar, vara ute och jag älskar fotboll" har alltid varit standardfrasen när någon har bett mig presenterat mig själv. Numera är rollerna lite ombytta.
Jag heter fortfarande Jenny, eller ja, Anna Jenny Kristina Bergvall om vi ska vara lite formella såhär mitt i natten.
Jag är född den 22 oktober 1994 på Östersunds sjukhus. När jag föddes trodde min mamma först att jag var en lax för att jag var så lik en fisk i formen, men sjuksköterskorna garanterade att jag var ett barn så hon tog hem mig ändå.
Jag växte upp med mina föräldrar och två syskon i ett rött hus, men numera är de skillda och jag bor nästan jämt hos mamma men tar svängen förbi pappa då andan faller på.
Just nu bor jag ensam i en lägenhet. Jag hatar att vara ensam och jag hatar tystnad, därför är det nästan alltid människor här runt omkring mig både dag som natt, vilket är skönt.
Jag älskar inte fotboll längre. Jag är inte ens säker på om jag tycker om det alls.
Jag har länge undrat hur det är att inte ha en hobby, vad alla andra människor gör som inte måste tänka på att gå och lägga sig tidigt eftersom det är match kommande dag eller att planera så de hinner gå på diverse träningar.
Efter en sommar utan fotboll kan jag ge er svaret; skittråkigt. Det beskriver hobbylösa-människors vardag.
Eftersom man inte behöver planera eller har någonting att längta till fiser hela vardagen ihop och man dör av tristess. Därför funderar jag på att skaffa mig en ny hobby, eller kanske börja kicka boll ett par dagar i veckan bara för att se om jag saknar det. Annars skulle jag tycka att det skulle vara roligt att börja rida.
Jenny är osäker på det mesta [x]
Jenny hatar smaken i munnen på morgonen och överanvänder Listerine [x]
Jenny ogillar sega människor [x]
Jenny flirtar exakt hela tiden, för det mesta omedvetet [x]
Jennys favoritgodis är laktris [x]
in i duschen
Vi har alla varit små och relativt obetydliga. De flesta var söta när de var mindre, men inte Stellan. Han såg ut såhär. Eller ja, det kanske inte ens är Stellan på bilden utan hans dubbelgångare John Lennon. Vad vet jag
OJDÅ
Que?
Jag blir kär hela tiden. Senast ikväll i killen som jobbade brevid mig i barkiosken. Han va så fin och rolig!
Imorgon kommer jag se och snacka med någon annan och nästa kväll är det en tredje ocksåvidare.
Om sanning ska fram så har jag under mina 18 år och 9 månader aldrig träffat någon som jag har känt att det är värt att slösa särskilt mycket tid på. Killar brukar mest vara något roligt.
Prata känslor och annat fjoll kan man ju göra med sina vänner!
Men någon dag så dyker han upp. Snygg, stark, rolig som fasen, bestämd, modig och luktar gott! Där här vi mannen.
/ Big Sis
lille katt
Storebror och Lillasyster. Lika som bär. Eller?
Missförstå mig rätt, men det är något speciellt med bröder. Iallafall med min bror. Han stavar som en kratta, är sämre än mig på matematik och kör bil som en blådåre. Han tänker och resonerar för det mesta både spegelvänt och uppochner. Han är inte guds bästa barn och så långt ifrån felfri man kan komma.
Men jag tycker om honom så otroligt mycket iallafall.
Ibland känns det lite sorgligt att tiderna har passerat så himla fort och att man inte har någon bakåt-spolar-knapp. Exempelvis skulle jag vilja befinna mig i en bild jag har i ett album, när jag är sisådär 2 år och står på mina små korviga ben iklädd vita strumpbyxor och röd julklänning. Micke har sina händer varsamt runt min midja så jag inte ska trilla bakåt (lite baktung, okej??) och Sanna försöker hålla i mina knubbiga fingrar.
Mamma och pappa sitter bakom och är glada och lyckliga bland allt julklappspapper och vi är så fina allihopa.
Ja, som sagt, jul förr i tiden var lite mer än vad det är nu. Mamma firar hos mormor tillsammans med Erika, Sanna firar troligast i Norge, pappa är i Thailand, jag med och Micke är med sin nya flickvän. Det är ungefär som att det skedde en kärnkraftsolycka mitt i alltihopa och det radioaktiva avfallet, som i det här fallet, metaforiskt talat är vi, spred sig åt alla håll och kanter.
God jul....
Nu ska jag hoppa i mina allra fulaste och största trosor, äta lösgodis samt använda min privatlärare Malin för att förbättra mina obefintliga kunskaper i matematik.
TREVLIG HELG och puss
19.01
Efter det gick vi, i 25 graders kyla, vidare till skolan. Vilket underbart underbart klimat.
Tack växthuseffekten för att du finns och garanterar att mina barn och barnbarn inte kommer förfrysa sig på samma sätt som jag i framtiden.
Iallafall, idag är det fredag. En fredag som alla har längtat till - det är idag det händer. Hela MT-programet har fest. Efter flera veckors förväntan känns det så uttjatat att jag inte ens orkar inte ens åka dit.
Istället har jag handlat massor av frukt (och lösgodis såklart) på ica Maxi, så jag klarar mig nog fint ändå. I sällskap med min mattebok. Och italienskabok. Som sagt, det är fest!
sannnaa
Vem är det?
Undrar jag också somliga dagar. Det jag vet om mig själv är att :
den 28e Januari för 18 år sedan föddes det en svarthårig flicka med hjärtfel på östersund sjukhus. Efter en tripp till uppsala för lite reparationer växte hon upp och blev en frisk mörkblond 167 cm lång tjej med stora vader och skiftande ögonfärg.
Förtillfället bor jag i Oslo, där jag jobbar med lite diverse och prövar hur det känns att sköta sig själv. För det mesta går det ganska bra, eftersom jag är en ganska skötsam person..
jag kommer troligen alltid:
bita på naglarna
älska knäckebröd och glass
oroa mig för mina familjemedlemmar av olika skäl
drömma mig bort, och när jag hunnit ikapp drömmen drömma om något annat.
vara rädd för råttor och hajar
gilla sport och idrott
aldrig lära mig att gå snyggt i klackskor
ogilla människor som gnäller över skitsaker istället för att försöka göra något åt saken
Det var väl i kortadrag historian om Susanna sanna Bergvall.
Vill ni höra den långa versionen får ni vänta på självbiografin som kommer om sisådär 50 år.
Nuöver till något helt annat! Emmet sa sina första norska ord i sömnen inatt! " å nu är det varmt. Varmt och koseligt"
Nu är hon officiellt norsk!
/ Bis Sis
tha list
Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 - Mina ambitioner
Dag 30 - Ett sista ögonblick
/ Big Sis
blöh
Inatt drömde jag om hur ett gruvföretag försökte bryta uran i min lägenhet. De kom in med jättestora borrar och släppte ut radioaktivt avfall i min toalett. Eftersom Stellan använder den så flitigt fick han utslag fulla rumpan som såsmåningom spred sig till hela kroppen. Han avled senare, rätt åt honom.
Ja, för nu har det hänt. Han tog sin gula sportbag och sitt röda hår och sedan stack han. Inte ens ett hejdå var jag tydligen värd. Igår försökte jag ringa och tala om att jag hade jätteroligt utan honom, men han köpte inte riktigt min otroligt kreativa förklaring om att jag drack öl och åt chips medan jag satt i kallingar och kollade på fotboll.
Idag kommer förhoppningsvis min storebror och sällskapar mig, annars så kommer jag avlida av ensamhet istället för utslag, och det är nästan mer tragiskt.
Skolsköterskan ville egentligen träffa mig nu och ta prover och greja och kolla mina värden, eftersom "det är lätt hänt att man inte får i sig av hela kostcirkeln när man bor ensam när man är 16 år och du kanske har någon brist av nåt slag" men dessvärre har jag inte tid eftersom jag har mattelektion........ Matte B förövrigt...........
Med hopp om överlevnad
lillasyster
upptäckter
Det finns inte falukorv i norge.
Man ska aldrig handla n å g o n t i n g på seveneleven.
Man ska inte ljuga på sitt CV, men för snygga danskar kan man ljuga.
Man kan bli grundlurad av en snygg rygg.
Julebrus är inte julmust.
När man handlar på affärn säger inte kassörskan " bra så?" hon säger "påse?"
På jarnebanetorget ska man ta det jävligt passivt osc endast titta ner på sina skor.
Det är stenhård 20 årsgräns på i princip alla krogar, men tillåtet att köpa starköl på Ica.
Brandlarmen är otroligt känsliga. 
Learning by living.
/ Big Sis
