Lite halv klen uppdatering här kanske. Ytterligare en vecka har passerat. Och vad har egentligen hänt?

Måndag - fredag knegar jag på barnehagen Eikenotten. Trivsamt ställe. Ibland går det dåligt och barnen bråkar, bits eller slår mig eller varandra med spadar. Ibland går det bra och de berättar roliga saker, leker snällt med varandra och lyssnar på vad jag säger. Hur som helst - easy made money.

På tisdagkvällarna sitter jag i Kiwi kassan vilket också det är hyffsat simpelt och trivsamt då man slipper få skällning av invandrare som försöker uttnyttja fruktgarantin.

På Lördagarna är det Kiwi time igen. Varannan vecka tidiga passet 07-15 och varannan jobbar jag det fruktansvärda stängingspasset som kommer ge mig gråa hår och magsår, men det ska man väl ändå få så småningom så varför inte börja nu. 

Så ser veckorna i princip ut! Söndagarna spenderas med att sova, äta, chilla, titta på dåliga norska teveprogram, hälsa på elstersgate eller någon annan lugn aktivitet.  

Denna vecka har vi även blivit medlemmar på oslos billigaste och biffigaste gym där även våra skumma grannar tränar. Sedan har vi ätit en exklusiv födelsedags middag i salongen och dragit en jävla svängom på dansgolvet på ett ghettohak down town.
Utöver detta har Emmet lärt sig göra pingviner på FB chatten och jag har köpt bira utan att visa min fina legitimatision. Händelserik vecka.

Nu vet ni vad som försigår i landet gud glömde. Still no skattekort.

/ Big Sis

Jamen så var denna arbetsvecka över då! Och måndag morgon drar den igång igen. Sköööööööööönt.
Ikväll är det alltså ledig kväll på vibesgatan och lite vin, spel och eventuellt en utgång på byen samt ett besök av broder väntar. Blir nog sköj.
Känner mig redan lite waked off pga sömbrist, kiwislit och det faktum att jag spolade ner spolknappen i toaletten igår. Troligen veckans konstigaste händelse.
Nu över till de verkliga problemen. Leta fram kläder ur garderoben( som vi har under sängen) Och fixa frillorna.
 


/ Big Sis

När man bor tre stycken på 36 kvm är man aldrig ensam. Det är ständigt snick-snack, hopp över varandras ben, toakö, trängsel i köket eller i tevesoffan.
Och när man plötsligt finner att man är alldeles ensam hemma en heeeeeel kväll så känns det bara konstigt. Och tomt, och tråkigt. Inte fan njuter man av att bre ut sig i hela soffan och titta på vilket teveprogram man vill hur högt man vill. Nä man bara kjedjer sig och längtar tills någon kommer hem.

Annars så rullar väl dagarna på. Idag var första dagen på skidskolan. Det passade mig som handen i handsken. Annars kämpar jag hårt för att försöka vinna någon slags respekt hos barnen. Vill slita mitt hår ibland då jag får säga till ungefär 70 tusen gånger PÅ SKARPEN att det tillexempel IKKE ÄR LOV ATT LÖPA INNE, när ordinarie fröken bara säger " sluta upp" och så slutar dom. Ögonaböj.

Fortfarande inget skattekort, men jag har lagt frustrationen på hyllan över detta faktum och fokuserar på roliga saker så länge. Jag har tillexempel fått tag i ett fotbollslag här nere som jag ska börja träna med. Jag har anmält mig till Oslo marathon den 25 september och planerar att springa 2,1 mil på en bra tid. Jag och Emmet har hittat vårat stammisfik. Också såklart, skidskolan. Vad var livet innan skidskolan?

Dock känns det väldigt tråkigt att inte få vara med på Lilla Es 4 årsdag. Att den lilla hakan har blivit så stor. 4 år. Fy fan.

/ Big Sis

Guds vilodag. Dagen då han la upp fötterna på soffbordet, knäppte en bira, pillade lite i naveln och somnade framför fjärde säsongen av miami Ink.

I norge tar man vilodagen på allvar. Butiker får inte ha öppet. Åtminstonde inte om det har en yta på mer än 100 kvm. Så handlar gör man på små klastrufobiska "buor" När man har köpt sin mjölk går man hem kokar en rejäl omgång kaffe, sätter sig på den cheva barstolen jämte frysboxen som agerar köksbord och filosoferar lite om veckan med Emmet.

Den här veckan har varit lite si och så,men mest så. Strulig och ansträngande. Igår hade jag lite upplärning igen på jobbet, och norskarnas motto verkar vara " varför göra det lätt när det kan vara svårt" Min personliga inställning med att inte försöka krångla till saker i onödan krockar lite med deras mentalitet..
MEN bara att ge det ett försök.

Imorgon är det dock ny vecka,nya möjligheter. Då börjar jag mitt vik på eikenottens barnehage, där även mitt livs kärlek råkar jobba.....

Nu ska vi rydda och eventuellt åka skridskor om vi törs.
 ha ne / Big Sis

Herregud.
Idag hade jag en ledig dag. Eller egentligen hade jag jobb, men var tvungen att ta ledigt för att hinna vara effektiv och fixa en hel massa saker. Saker jag planerade att fixa idag var.
1. öpnna bankkonto på dnBNor
2. gå på skatteetaten och beställa fler skattekort
3. gå på personalhuset och lämna skattekort samt fylla i mitt nya kontonr så jag kan få lönen därifrån
4. ringa addecco angående mitt vikariat
5. ringa barnevaktsformedlingen och ge dem mitt nya kontonummer så jag kan få peningan därifrån, samt åka ut till bryns barnehage samt tjernveiens barnehage och lämna kopior av skattekortet.
6. Kl 16 - åka ut till ensjö och gå på kiwis personalmöte
7. gå på posten och köpa frimärke till lilla Es födelsedagskort
8. tvätta kläder
9. bli medlem på norges biffigaste och billigaste gym som ligger granne med oss, har väntat med detta eftersom det kräver mitt norska kontonummer, som jag skulle ha fixat imorse...............

Samtligaovanstående punkter på dagens schema har stupat och gått åt hellvette.
Började redan imorse när jag pigg och glad skuttade in på dnbNOR för att öppna mitt konto. Kastade fram mitt skattekort samt pass, varpå bank guben säger " men lilla du, detta är ju inte ett skattekort"
Jag får ett litet sammanbrott när jag förstår att han har rätt och att jävla skatteetaten sendt mig en kopia av skiten jag fyllde i när jag var där. För att en ruta inte var ifylld.
Går ner mot skatteetaten i raseri. 3e gången jag är där och köar. Var så förbannad att jag inte kunde känna mina egna fötter och kännde pulsen dunka i tinningarna. Gick fram till informasionsdisken och tog ut min ilska på den lille stackars mannen som stog där. Frågade hur i h e l v e t e jag skulle göra för att få ett skattekort helst innan jag flyttat från norge. Förklarade mitt lilla dilemma om att jag varit här sedan 20 november, varit på skatteetaten och bråkat 3 gånger, men fortfarande inte fått något skattekort och inte kunnat öpnna ett bankkonto och därför inte kunnat plocka ut en enda lön. Han förstod mitt dilemma. Det gjorde hela saken värre, för då blev jag ledsen över att jag hade skällt och då blev han ledsen för att jag var ledsen och allt blev väldigt känslosamt ett tag. När jag senare, efter en diskussion med ytterliggare en skattetant och ett halvt löfte om att få skattekortet hemskickat inom 14 dagar ( vilket jävla skäääääääääämt) så lämnade jag djävulensbyggnad med bestämda steg då jag kännde de något irriterade tårarna börja rinna nerför kinderna. Men anonym som man är i stora staden så orkade jag inte riktigt bry mig om det utan fortsatte gå mot utgången bland alla stirrade invandrare när jag hör " nemen, är inte de där hon?" SANNA, herregud vad är det som har hänt?"
Såklart, i en stad där jag känner max 10 personer mina roomates inräknade) så stöter man såklart på bekanta när man springer runt och lipar på skatteetaten.
Ödets ironi.

Resten av dagen blev liksom lite förstörd utav detta, då jag utan skattekort och kontokort inte kunde fixa punkt 1,2,3,5, eller 9.
Tog mig åtminstode samman och tvättade kläder. och ringde addecco.
Åkte ut till ensjö för personalmötet, men de va så dålig uppslutning och chefen blev sint och ställde in mötet. Åkte tillbaka och gick på posten och efter att ha köat 15 nummerlappar så var det min tur. Då börjar postkillen jiddra om att mitt kort var svenskt och inte funkade. Då började jag jiddra om att de visst skulle funka eftersom det är VISA. Då ville han att jag skulle gå på 7 eleven och köpa mina jävla frimärken.  Jävla norskar alltså.

Fy fan. vilken tulldag.
/ Big Siis

Lördag idag då.
Klockan ringde på 05.20 och efter en liten löptur, tur man är rask i snömodd, så hann jag precis ut till tidiga passet på KIWI imorse.  Jag börjar hajja galoppen nu, känns det som. Lyckades till och med få till ett uppgör som nästan stämde, Snart så!

Viktiga saker som hänt sedan sist.
Jag har fått ett barnehagejobb.
Jag har tagit på mig att hålla i en skidskola ( har inga skidor dock, kom jag på efteråt)
Jag har fått mitt skattekort( !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!)
Emmet har börjat fått ont i halsen igen.
Emmet har blivit vän med en gubbe på hennes jobb som börjar meningarna med " back inte the 60s i always.."
Emmet och jag har sprungit tillsammans första gången på länge.
Vi har fått en ny granne som är snygg men som vi tror har en tjej redan.
Våra gamla grannar är inne i en ny festperiod och testar högtalarnas maxgräns så gott som varje kväll.
Vi har båda hållit vårt godisförbud stenhårt!

 
Ne nu ska Emmet och jag köra en oglamorös hemma snickrad afterwork och kortspel i det minimala köket. Man har ju inte roligare än vad man gör sig.

/ Big Sis

Jag tycker det är mega taskigt att Jenny övergett bloggen. I sin blogg idag skrev hon om sina ögonbryn. Och hon tycker att den här bloggen är tråkig??????????????????????????????????++++ whooooooooooooooot

Hur som helst. Livet är en anings bättre än senast kan man säga. Jag har helt enkelt fått tänka om lite granna. Jag fortsätter ringa och tjata på bemnannigsföretag och tar ströjobb från dag till dag, dagen som den kommer och knegar på KIWIt de få gånger i veckan som de har vett att sätta upp mig på listan. Inget fel i det, dock avundas jag Emmets 07-16, måndag fredag jobb. Fan jag är nog en riktigt inrutad person, trots allt.

Idag har jag varit ut på en barnehage vid världens ände ungefär, hamnade ute i ett litet ställe som påminde om hammarstrand med en tunnelbanestation dock. Mysigt. Där fick jag va med en rysknorsk kvinna som var rätt agressiv. Stackars barn. Tur att jag kom dit och spred lite sång och glädje ala Sussie.

Det konstigaste som hänt idag var då jag skulle läsa lite bok för de små barnen. Bokens namn " Mommo leier katt" ( mormor hyr en katt) kändes som ett mysigt val.
Början av boken handlar om hur mormor och morfar gör allt tillsammans. De går på affären, till parken eller tittar på teven tillsammans, Men en dag börjar morfar bli dålig på att gå i trappor, och ibland glömmer han bort saker. En dag när mormor och morfar ska gå ut så har morfar dött för hans hjärta har slutat att slå.
Mormor är mycket ledsen, imorgon är begravning och hon är alldelles alldeles ensam. Det finns tillomed bilder på när mormor gråter och morfars kista bärs ut!
Boken slutar dock lyckligt(?) med att mormor hittar en sida på internet där man kan hyra katter och hon hyr en katt som heter tim. Men vad fan händer när mormor måste lämna tillbaka hyr-katten? 
Konstigaste barnbok jag läst. 

Ne fika sova. HEj.
/ big sis 

En gullig liten Erika och en gullig liten pappa när våran farfar fyllde 90 år.

Erika har inte riktigt lika många dubbelhakor längre utan har under årens lopp blivit lite mera utdragen. Hon är dessvärre inte lika söt heller och absolut inte lika enkel att ha och göra med. Man kan inte sätta henne i ett hörn och förvänta sig att hon sitter kvar där. Hon är inte en liten klump med glada blå ögon utan hon är en hel människa numera. Hon kan själv och vill själv och SKA SJÄLV. 
Hon är en liten sladdis. En eftersläntrare. Innan Erika kom var det givet att syskonskaran Bergvall skulle bestå av just tre stycken syskon. Vi skulle vara 5 i våran familj. Tre barn på soffan vid matbordet och mamma och pappas tallrikar mitt emot.

Det blev ju inte riktigt så. Erika kom efter nio månader trots att ingen av oss syskon egentligen ville det. Det var mest pinsamt att våra gamla föräldrar kuckilimuckade så det blev ett barn (eftersom vi alla tre hade lärt oss att de inte kom med storken).

Eftersom Erika är minst är hon van vid att (precis som jag gjorde innan hon tog över min roll som lillasyster, nej jag är inte bitter) bada i uppmärksamhet 24 timmar om dygnet. Hon ålar sig och kråmar sig och älskar när folk tittar på henne. Det är när folk inte gör det som de problematiska börjar.

Nu när vi håller på att flytta så är Erika längst ner på prioriterings-listan. Man spelar femkort halvhjärtat medan man putsar speglar eller leker prinsessa samtidigt som man packar lådor. Hon märker det givetvis och blir svart och sorgsen i blicken för att ingen i hela världen verkar bry sig om henne. Hon slåss, bits, river, klöser och skriker och far runt som att djävulen satt i henne.
Idag tog hon Mickes rakhyvel och hyvlade sig över hakan. Hon kom och bar på den medan blodet droppade. "Du Jenny, de gör faktiskt fruktansvärt ont att raka sig utan skägg!" Ja Erika, det gör det. Plåster på hakan och klapp på huvudet. "Du, bajsar prinsessor?" undrade hon när hon skulle gå på toaletten. Ja Erika, de gör dom.

Summan av kardemumman är att Erika Bergvall är som klistret i familjen. Ingen vill missa någonting i hennes liv eftersom alla vill ha en liten andel i den begåvade tösen och kunna säga "de där har jag lärt henne" eller "visst är hon lik mig?" Så trots sina få levnadsår har Erika spelat en stor roll, för alla.

Och alla kan ju faktiskt råka skära sig i hakan någon gång ibland, med eller utan skägg.

Fy fan. Vilken fruktansvärt dålig dag det är idag. 
Det är väldigt sällan jag känner så. Men idag. GAAAAAAAAH. värdelöst. 
Vet inte riktigt var jag ska börja beskriva misären ens..
Redan när jag vaknade imorse kännde jag att livslusten var nere i knäskålarna. Mycket märklig känsla, då jag oftast brukar kunna uppbringa en viss glädje innför en ny dag,även om det råkar vara en vanlig jävla måndag. Gjorde det bästa av situationen och klev upp, unnade mig lite varmvatten när jag duschade, drog en kopp kaffe och käkade bananen påväg mot t-banan. Efter 7 minuter anlände man till ensjö. Kände mig fortfarande som världens tråkigaste person och kom inte ens på något trevligt eller roligt att säga när jag sprang på lite kollegor inne på butiken. Gick in på fika rummet för att ta mig en titt på mina nya arbetstider.
VILKET JÄVLA SKÄMT.
Denna vecka kunde jag läsa att jag var uppskriven på 7,5 timme. Läste samma rad 14 gånger och försökte hitta någon sorts förklaring till varför jag bara får jobba 1 dag av 7 jävla dagar. Men ikke.
Såklart var inte min chef på plats så jag fick hålla inne med mina klagomål och istället bära min ilska tre varv runt i butiken medan jag i frustration försökte komma på vad jag skulle handla. Såklart var det tjorv med mjölkleveransen imorse så det fanns inte ett jävla mjölkpaket att få tag på heller.
När jag gick tillbakamot tunnelbanan igen var jag så arg, ledsen, upprörd att jag till och med spottade mot en duva. Såklart träffade man ju inte. Det går inte att lyckas med nått. Man lämnar sin familj och i stort sett alla sina kompisar och sociala kontaktnät, och flyttar till en av de städer med lägst arbetslöshet i hela världen.Man bor i en skolåda och söker alla jobb som finns, skickar in hur mycket ansökningar som helst, ringer bemanningsföretag, springer på intervjuer, och när det till sist verkar som att det börjar ljusna och att det finns en plats där man kan få jobba en längre period, så visar det sig att man inte alls får det. Eller jo, att man får det - 7,5 timme i veckan. VILKET JÄVLA SKÄMT. 
Vad fan är det för fel på den här världen om det inte finns ett jobb för den som anstränger sig och VERKLIGEN VILL JOBBA? På t banan hem satt jag och tänkte på att nu måste jag hem och börja söka jobb igen, alternativt kasta mig framför en trikk och göra plågan kort.
 Att börja skriva ansökningsbrev igen kändes lika sexigt som att ligga med Anna Book och mitt på tunnelbanan bland allt folk började jag storlipa som en liten unge. Mitt udda beteende lockade till sig en del nyfikna asiater, samt en kontrollant som kände lukten av svaghet, likt en haj som vittjat blod. En nitisk jävla sugga som bara väntade på att få krossa en redan skadad individ. I denna stund kännde jag att jag var redo att kasta in alla handukar jag någonsin haft.
Gjorde mig redo att motta en bot på 900 norska kroner då jag känner en engångsbiljett i fickan. Köpt för länge sedan som mitt safety net, men stämplad idag så fortfarande giltig. Det som gjorde mig gladast var inte att jag slapp böta,utan att jag nu kunde skälla på kontrollant-tanten istället för att hon fick skälla på mig.
När jag senare gick hem mot Vibesgate, fortfarande på världshistoriens sämsta humör, mötte jag en lapplisa som lappade alla bilar på hela gatan. Och för första gången denna dag så log jag. Jag är tamejfan ondskefull innerst inne. Gud vad skönt det känns. Idag är det enda jag vill är att hamna i bråk och slåss. Farlig inställning. Därför tänker jag inte gå ut. Tänker inte göra nått överhuvetaget.

/ Big sis

Jag överger inte skeppet. Jag bara vilar lite och briljerar på egen hand, samtidigt.




WWW.HEJDARJENNY.BLOGSPOT.COM

UNDER DEN SENASTE VECKAN HAR VI PÅ ÅKERVÄGEN;  
Jag (och mina dubbelhakor) spenderat kvalitetstid med Krilleboi, tittat på gröna milen och gråtit en skvätt som vanligt.
Erika har lekt med sin kompis Meja. Söta va? Åtminstone Meja.

Jag har gosat med mitt lilla hjärtegull och umgåtts med storebror.

Jag har varit snygg.

Jag har skrattat med människor jag träffar alldeles för sällan och firat nyår.




Insett att det är roligare att åka nerför backen än att gå uppför.


Här har ni lite bilder att titta på, för de kan ju faktiskt vara roligt.

För det första måste jag säga att Jenny är dum om hon tycker det har varit dålig uppdatering här. Jag skriver ju betydelselösa flams saker hela tiden. Så de sååååååå

Idag är en lugn söndag i Oslo. Söndagar är alltid väldigt passiva här. Butiker får inte ha öppet, allt är stängt och alla människor befinner sig på frogner med en take away kaffe i handen. Emmet och jag också, såklart. 
Precis i detta nu när det blev kallt och vi gick hem slog jag på teven och gissa vad som går på film??
PIPPI PÅ DE SJU HAVEN! Min gamla favvo. Nu när jag dessutom ser den med norsk text blir den ännu roligare, deras översättningar på astrid lindgrens hittepåord är så jävla roliga.
Det enda jag önskar just nu är att Erika vore här så vi kunde titta på Pippi tillsammans.


Imorgon är det ny vecka och nya tag. Emmet ska upp gris tidigt och gå till forsknings institutet så att alla biologer och forskar nördar får någon lunch, jag ska dra iväg till ensjö och kolla in de nya timelisterna och hoppas att jag får mycket jobb den är månaden. Sedan ska vi ge oss på ett försök att kirra billig el. Yeay .

Hörs/ Big Sis

Idag åt jag superfrukost med mina pinglor, åkte madrass i två timmar, grovade lite och körde skoter med min storebror som är hemma på en visit, åkte skoter hem till mammsen, åt god mat, sedan grovade jag om möjligt ännu mera i skidspåret under en stjärnklar himmel.

Jag var alldeles ensam, vilket är skönt så man slipper pustande män i medelåldern med tajta byxor i bakhasorna och spåren var nästan perfekta med tanke på att det har varit alldeles lagom kallt (läs: mellan 5-10 grader) i ett par dagar.
5 hela varv orkade jag glida runt innan det blev långtråkigt och jag styrde hemåt i mörkret (och bad min storebror möta mig för jag var så rädd hehe)

Nu har vi kikat på film och sängen känns som ett fint alternativ. night

Jahapp, nytt år och nya möjligheter!
Idag mår alla på vibesgate rätt så pissdåligt, men igår var en trevlig och lyckad kväll.
Emmet och jag var ju pepp som fasen, och efter en liten koselig middag och lite förferre så åkte vi till en fest, sedan vidare till efterfest och efter många om och men, samt en rejäl promenad så hittade vi hem igen.
Höjdpunkten på kvällen var 12 slaget som spenderades på en takterass ute i grunerlykka tillsammans med diverse randoms lite skumpa.
Därifrån kunde man spana fyverkerier i alla 40 väderstreck vilket var mycket fint.
Jag tror 2011 kommer bli ett fint år. 

 
/ Big Sis

Ni är bäst.

och låt det nya året bli minnesvärt och fint, bra och roligt, trivsamt och trevligt, skojigt och fantastiskt, perfekt och oförglömligt. De låga förväntningarna kan inte vara svåra att leva upp till.

Jag blev så tokless på alla stora nyårsplaner och allt som hade med ett stort sällskap att göra att jag tog med mig några av mina favorittjejer och bosatte mig på den mest öde platsen jag kunde hitta. 
I ett stort rött hus med massor av värmeljus, god mat, "med andra ord"-spelet och fina raketer att titta på invigde vi året. FINEMANG DE.


Gott nytt år på er, de få läsare som finns kvar efter SANNAS VÄRDELÖSA UPPDATERING.  Känner att systrarna Bergvall's gemensamma blogg sjunger på sista versen.