mogen kille


Här är Stellan. Ni vet han som bor på våran soffa och har rött hår? Tyvärr så syns inte det under mössan men jag kan garantera att det finns där.

Stellan är en fin ung man på väldigt många sätt.
Han är den enda i hela världen som har tillåtelse av systrarna Bergvalls pappa att bli tillsammans med vilken av oss han vill. Han är, och förblir troligast, den enda godkända killen efter ett möte med våran morfar.
Han är duktig på att diska och trevlig att ha och göra med på alla sätt.
Ja, Stellan är en svärmorsdröm utan dess like.

Som vanligt finns det två sidor av samma mynt - två sidor av Stellan.

Han har en till personlighet som jag och Sanna brukar kalla för Ljugjanne.
Ljugjanne uppenbarar sig ofta när det blir tyst, i en reklampaus eller helt spontant någon solig eftermiddag.
Igår tillexempel, medan vi tittade på Gunde Svan (som förövrigt blivit bakrundsbild på datorn) talade han om att hans mamma också hette Berg i efternamn. Förra veckan berättade han med stor inlevelse hur han blivit bjuden på kaffe av en snygg tjej. Detta är bara två konkreta exempel på Ljugjannes fantasier. 

Idag tog vi en sväng till Ica Maxi. Pengarna flög iväg snabbare än jag hann blinka och de stora skyltarna med "2 för.." "3 för.." gjorde mig till ett monster.
Stellan drog sin röda korg och när han kom fram till kassan insåg han att han kände kassörskan. Hon var blond och söt och hade hästsvans och vänliga ögon.

Stellan blev rödare än sitt eget hår när han lade upp sina varor på bandet.
Vad har han köpt? tänker ni nu. Kanske tänker ni det kan ju inte vara värre än rävlockaren han investerade i förra veckan.
Plötsligt transformerades Stellan till Ljugjanne. Han började genast förklara att han hade råkat bytt vagn med någon. Han skämdes för Pruttleran i en rosa burk med prinsesskrona på som han, som 20-åring, ville köpa.

Han har suttit och vridit och vänt och låtit med den rosa pruttleran sedan vi kom hem.
Han avfärdar alla dissar med att vi är avundsjuka på hans nya inköp och tycker att man måste ju få unna sig lite pruttlera när man sliter så hårt på jobbet.
Ja, vad vore egentligen vardagen utan Stellan? Lite gråare skulle jag gissa.

PRUTT

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0