Imorse när klockan ringde 05.45 och man hade fått ytterst lite sömn tack vare våra älskade retards till grannar, så kände jag verkligen 0.0 motivation till att gå på jobbet.
MEN jag tog mig upp, drog på mig KIWIböksan och hann med nöd och näppe till t-banan. Man blir så pigg av att löpa 200 meter kl 06.30 en lördagsmorgon. 
Men när jag väl va på plats i butiken må jag säga att dagen flöt på fint! Ingen kund va på bråkhumör, fiiiiiint väder ute och jag och lille Omar hade gott om tid att diskutera saker när vi roddade frukten. Min chef tog också och gav mig ett nytt namn. Hädanefter är jag tydligen "Hellner" Har knappt kunnat ta ett steg idag utan att någon skrikit " Du må smöre skiderna åt Susanna, de går så segt för svensken" J ä t e k u l. Man får stå ut med otroligt mycket retsamma norrmänn när man är enda svensken på arbetsplatsen och norskarna piskar oss i skidor dagligen.. Fy fan vad jag ska skratta då det visar sig att Northug är dopad.  

När jag kom hem från jobbet hade Emmet varit duktig och handlat. Så nu har vi både smör och mjölk igen! Vi käkade lite middag och sedan var Emmet tvungen att dra på sig vitskjortan och västn för att knega lite åt personalhuset. Och när hon gått blir det såklart tråkigt. Ska åtminstonde ut i finvädret och titta på alla norskar som firar ännu ett guld. Och när Emmet kommer hem blir det till att gräva i garderoben igen och ge sig ut för lite lördagskul. Har så mycket förstånd att förlora än..



 Imorgon händer också grejer, ovanligt nog. Jag ska på hembesök hos den hunkiga författaren vars barn jag ska passa. Spännande. Den familjen är så olik min egen. Pappan är värsta författaren, mamma självupptagen yoga instruktör,och tillsammans har de en en bortskämd, missförståd 4 årig liten jenta, som behöver lite barnvaktning när pappa har sina flashiga bookrelease partyn. Det är sannerligen inte lätt att vara liten.

Ne men trevlig helg då allesammans!